Hem
    Introduktion
    Nyheter
    Parkförvaltningen
    Dåseberga Järnvägar SDJ
        Slötorp-Dåseberga 1.0
        Slötorp-Dåseberga 2.0
        Transoceans Fartyg
        Husen kring banan
        Folket på banan
        MJ-projekt

    Dåseberga Mek. Werkstad

 

 

 

Slötorp-Dåseberga Järnväg v 1.0

 

Det här handlar om version 1 av Slötorp-Dåseberga Järnväg. Det är en modelljärnväg i skala H0 (1:87) som är gjord att kunna förvaras i en 60 cm standardgarderob för de trångbodda.

 

Som en variant till hyllbanan kan man tänka sig tåget i skåpet. En vanlig 60 cm bred garderob fungerar bra. Det medger en längd, bredd och höjd på anläggningen som är tillräcklig för att kunna användas till antingen normalpår i N-skala, eller till smalspår i H0-skala och då bäst till 9mm spårvidd och kurvradier. Totalt blir de tillgängliga yttermåtten 174x54x25 cm, vilket  räcker bra till en mindre modul- eller dioramaaktig anläggning.


Det här tog jag fasta på när jag som “ombörjare” för tiotalet år sedan började bygga upp en ny anläggning. Platsbristen var total och det var tvunget att kunna stuva undan det hela för att minska risken för undersökning av små intresserade barnafingrar. Underlaget konstruerade jag som en självbärande stomme av 7 mm plywood som limmades och skruvades samman. Det går mycket bra att limma och skruva ihop hörnen, men förborra först så att skruven går rätt. Principen beskrevs i “Modelltåg 1” i en artikel av Christer Engström. Det hela blir mycket starkt och är förhållandevis lätt.


Höjden 25 cm tillåter också anläggningar i två plan, men tänk efter före så att inte backen upp/ner blir för brant. Om du vill använda två plan, tänk också på att göra en “genomföring” i plan 1 på ett eller flera ställen så att du kan dra fram kablar till exempel


Genom att på ena kortsidan fästa en smal ply-remsa även på undersidan, får man en bra upp-hängningskrok (A i bilden nedan).

Så här konstruerade jag stommen till min anläggning Slötorp – Dåseberga Jernväg (SDJ).


Bild 1: Stommen till anläggningen i 7 mm plywood.


Genom att den plana yta på vilken man lägger spåren är ca 3 cm över anläggningens underkant, får man ett bra utrymme för sladd och växeldriv etc., samtidigt som sargen ger bra plats för anslutningar. Kontrollbordet sitter inte fast i anläggningen, utan placeras med fördel  på en egen skiva (som samtidigt är dess egen förvaringshylla i garderoben).


För att hänga upp anläggningen på insidan av garderobsdörren tillverkade jag en konsol av trä bestående av två träbitar fästa med skruv ute i kanterna av dörren där det finns trä att skruva i. Limma gärna de två bitarna mot varandra så blir det styvare. Se bild nedan.


Bild 2: Upphängningen på insidan av garderobsdörren.


Eftersom en vanlig garderob är ca 60 cm djup och banan bara tar upp cirka 30 av dessa centimetrar, så blir resten av garderoben det perfekta förvaringsutrymmet för allt runt omkring. Det finns till och med plats för pärmar och tidskrifter. För att inte tala om lok, vagnar, och annat viktigt.


Banlayout
På denna trots allt ganska begränsade yta kan man ändå få in rätt mycket. Den layout jag stannade vid (denna gång) byggde på två plan, en industrirangerbangård, en liten linjestation och en liten lokstation/verkstad. Linjestationen befann sig på långsidan av en rundbana.


H0n3 eller H09 blev nästa fråga. Jag valde H09 då det fanns materiel att köpa både från Liliput och Roco. Valde också Roco’s H09-räls i metervara tillsammans med dito växlar. Det är naturligtvis 1,5 mm för smalt för att korrekt kunna återge svenskt “normalsmalspår” (om det nu finns något sådant), men pris-/tid-förhållandet gav vid handen att det blev som det blev.


Hur snävt kan man kröka detta spår utan att halvlånga lok “klättrar ur”. Tja, min lösning var att välja samma minsta radie som används för N-skalan. Då vet jag att alla N-skalans drivningar med längre eller kortare lok går igenom. Utöver detta bestämdes också var alla olika avbrott skulle ligga innan räls lades och el kopplades. Bilden nedan visar den spårplan som blev reultatet.


Bild 3: SDJ Spårplan


I verkligheten ligger rundbanans “bakre” spår (från stationen sett) och industribangårdens bakre spår (det röda) rakt över varandra. Med 8,5 cm mellan planen blir höjdskillnaden tillräcklig för normala H0-ång- och diesellok, och samtidigt inte så stor att det inte finns plats för en backe upp med rimlig lutning. Visst kanske det blir i kortaste laget, men det ser inte helt fel ut ändå. En sak att tänka på är att göra en öppning på anläggningens baksida mellan plan 1 och 2, så att det är möjligt att nå eventuellt urspårade fordon även den vägen. Frågetecknet i bilden får sin förklaring i en annan artikel.


Verklighetsanknytning?

Tja, verkligt eller inte, men nog hämtar man i regel inspirationen från verkligheten i alla fall. Som detta var en ny bana efter ett långt uppehåll bestämde jag mig för en svensk miljö. Inte från någon särskild plats eller bandel, utan bara just svensk. Den oinvigde ska omedelbart kunna se att miljön är svensk och kunna koppla allt eller delar till sin egen svenska “minnesbild”. Då kan jag också tillåta mig att “falla för” de objekt jag personligen gillar och har tid att bygga/bygga om.


Följande något oskarpa bilder nedan ger en ide om hur det hela ser ut efter knappt 15 år.


Bild 4: Stationen med ankommande rälsbuss.


Stationen är Diö från början (en gammal Pola-modell om jag kommer ihåg rätt nu), men omdöpt till Slötorp. Rälsbussen har SJs färger, men kommer att målas om i VGJ originalfärger vad det lider.

 

Bild 5: Det lilla godsmagasinet i Slötorp.


Godsmagasinet som hör till stationen är tillverkat av Heljan, men har fått en riktig stensockel istället för de plintar den har från början.


Bild 6: Johansson står och filosoferar i “skymningen”.


Banvaktstugan av Heljans fabrikat har förrådshus brunn och andra omissligt svenska attribut. Här ser vi också banvakten själv stå och halvsova på farstubron.


Bild 7: Nisses butik med allt du kan behöva, som en typisk liten lanthandel.


Lanthandeln hemmabyggd efter ritning i Smalspårigt, visserligen som ett litet kontor eller liten butik, men min bana har inte plats för stora hus. Det här var precis lagom.


Bild 8: Industrin som en halvbyggnad mot bakgrunden.


Industrin är också den ett hemmabygge. Här bildande en mer “levande” eller i alla fall mindre platt bakgrund. Industristaketet från Kibri passar bra in i det hela.

 

Bild 9: Lokstationen med stall, verkstad och huvudbyggnad.


Lokstallet/stationen från Vollmer och Kibri går alldeles utmärkt att använda som gamla svenska dito som synes nedan.


Bild 10: Macken behöver inte någon ytterligare presentation, här i BPs mundering.


Slutligen macken efter ritning i Allt om Hobby.


Sammantaget verkar detta vara helt svenskt, under 1900-talets första hälft var ju tyska det industriella språket framför allt, därmed kan man lugnt använda det mesta i industriväg med gott samvete och känna att det blir rätt. Däremot bör man nog vara nogrannare med bostadshus, stationer med mera då dessa är typiskt svenska på ett alldeles eget sätt.


 

Utöver dessa webbsidor så går det att hitta Slötorp-Dåseberga på dessa två siter:

 

 

Det är på de sidorna som mycket av det som händer uppdateras först, så missa inte att titta där också.

 

 

 

 

 

daaseberga.se © 2012 - - • Privacy Policy • Terms of Use

www.daaseberga.se