|
Projekt El01 - Växelåtermatning
När man styr en bana utan digitalsystem, d v s analogt, så behöver man i de flesta fall ordna någon form av återmatning så att man kan se hur växlarna står. Den här metoden fungerar oavseytt o man kör analogt eller digitalt och antingen med bara ställpultar eller via ett bildställverk.
Den här beskrivningen kommer att visa hur man anordnar växelläges-återmatning oberoende av styrsystem. Skillnaden ligger helt enkelt i vad som tar emot omläggningssignalen, det analoga systemet (direkt till växeln) eller det digitala (till växeldekodern).
För att det här ska fungera så måste det finnas någon form av ändlägesbrytare tillsammans med växelmotorn. En ändlägesbrytare fungerar så att när kärnan i elmagneten har kommit till ett av ändlägena så slås strömmen automatiskt av och magneten stannar där. Samtidigt kopplas andra sidans elmagnet in så att när nästa gång en ström kommer så dras kärnan över åt andra hållet och växeln slås om.
Det ser ut ungefär så här om man ritar upp det.
I bilden syns det bättre att om man trycker på den gröna kontakten "RAKT" så kan den spolen få ström. Hade man tryckt på den andra kan det inte komma fram ström till den andra spolen. Det här ska vi utnyttja genom att koppla in en lysdiod tillsammans med ett motstånd för att indikera vilken av de två spolarna som kan släppa fram ström. Det gör vi genom att sätta dioderna med motsatt färg med tanke på om det är rakspåret (grönt) eller kurvspåret (rött) vi vill visa. Då blir det som på bilden nedan.
Det här fungerar på vilken analog bana som helst. De här delarna används för varje växel:
- En röd lysdiod för 3 Volt drivspänning (3 eller 5 mm enl önskan)
- En grön lysdiod för 3 Volt drivspänning (som ovan)
- Två motstånd på 2000 Ohm (2kOhm) och 0,25 W vid 16 V driv.
- Kabel.
(Observera att motståndet sätts på matningssidan av lysdioden.)
För att göra ett bildställverk av lösningen ovan så sätter man helt enkelt ett knapp-par för varje växel på en panel med banan utritad. Se nedanstående bild där knapparna placerats ihop med panelen istälelt för ställpulten eller vid växeln.
På det här sättet kommer kablarna från bildställverket till växlarna istället för från ställpultar. Som knappar kan man antingen ha två tryckkontakter för varje växel (en röd och en grön), eller en återfjädrande vippströmbrytare för att ge växlingspuls. Lysdioderna placeras på bildställverket tillsammans med knapparna vid den växel som ska manövreras. I följande bild ser vi samma uppställning som ovan, men i ett bildställverk för analog bana.
I bildställverkspanelen sätter man intingen rödqa och gröna knappar eller en vippkontakt som sagt. Jag har valt vippkontakt. De röda och gröna prickarna är alltså lysdioderna från de tidigare exemplen. De gula lysdioderna kan m h a relän sedan tydligare visa vilkent spår som valts precis som på ett riktigt bildställverk.
Vill vi göra samma sak men för en digital bana så ser det ut som nedan.
Här syns att digitalutrustningen stoppas inmellan bildställverket och banan. Knapparna från ställverket ger inte signal direkt till växeln utan till växeldekodern istället, men funktionen blir densamma. Återmatningen från växeln saker på samma sätt tillbaka till digitalsystemet men återmatas från en feedbackmodul istället, även här blir effekten densamma som om vi hade haft ett analogt ställverk.
På det här sättet kan man manövrera en bana både manuellt via t ex ett bildställverk eller via digitalsystemet. Det ger fullfrihet att välja.
När det gälelr Slötorp-Dåsebergas bildställverk, så beskrivs det närmare i filen om SDJs Bildställverk.
/Peter
| 